Mod

IMG_1229

Vad modig du är!

Jag vet inte hur många gånger jag hört de orden den senaste tiden, och ändå kan jag inte riktigt ta till mig dem, det är nämligen inte så jag ser mig själv, jag är i själva verket en riktig fegis.

De orden brukar oftast komma som en replik när någon frågar var jag bor och vad jag gör. Det senaste ett och ett halvt året har jag nämligen bott i kappsäck, vilket verkar vara något rätt ovanligt för en kvinna i femtioårsåldern.

För två år sedan hade jag både hus och lägenhet samt det som kallas ”fast jobb”. Jag levde rätt ”planerat”, försökte fundera ut vad som var bäst och klokast, vilka investeringar som skulle löna sig och vad jag gjorde bäst i att låta bli, jag levde kort sagt ganska mycket efter huvudet, efter vad jag enligt bästa förmåga kunde fundera ut. Ganska traditionellt skulle man kunna säga, och rätt tråkigt.

Så en dag insåg jag plötsligt att det sättet att leva hade varit ”så där”. Kanske skulle jag testa att släppa taget en stund, släppa kontrollen och bara gå på känslan, utan planerande. Jag bestämde mig för att testa en månad, och på den vägen är det.

Det gick rätt snabbt att sälja hus, säga upp mig från jobbet, säga upp lägenheten, göra mig av med grejer,  magasinera det som var kvar och ge mig ut på en okänd resa med lätt packning och magen som gps.

Men modig, nja jag vet inte.

Kanske är det precis som Malcom Gladwell skriver i sin bok ”David och Goliat”:

”Mod är inte något som du redan har och som gör dig djärv när de hårda tiderna kommer. Mod är vad du förvärvar när du har gått igenom de hårda tiderna och upptäcker att de inte är så hårda trots allt”

Och säg den tant i femtioårsåldern som inte gått igenom hårda tider.

Så kanske är det så att även vi som definierat oss som fegisar i ungdomen, vi känsliga, räddhågade, vi som alltid haft både hängslen och livrem, vi som tänkt både före och efter, kanske är det så att vi på ålderns höst blir modiga på grund av att mod är något inlärt.

Vi människor har nämligen inte bara en benägenhet för rädsla, vi är också rädda för att vara rädda, så den som varit mycket rädd i sina dagar har verkligen haft ymniga förutsättningar till träning.

Om livet ger dig en citron, gör saft av den.

Livet gav mig rädsla, och därmed incitament att övervinna den. Och kanske, kanske gjorde det mig något modigare med åren.

Alhoa, Namaste, allt gott!

/Tantpåluffen

 

7 reaktion på “Mod”

  1. Om mod är att gå utanför den vanliga boxen och ha magen som gps… då har du gott om mod… fast om mod är att hoppa bungyjump är jag inte lika säker 🙂

    Ha de bäst
    Leif

  2. Mod att göra som du känner är rätt, har du då mycket av. Vi borde vara fler tanter som tänker som du Marina. Underbar resa du gör tanten <3

  3. Tack Katarina, och du tror du inte det är så att många tanter tänker som jag? Jag tror jag är ganska vanlig.
    Sedan kanske det inte är alla tanter som berättar om dina knasiga tankar men om vi börjar göra det så kommer vi att märka att vi inte är så knasiga trots allt och framför allt inte ensamma, vi är många tanter med mycket bondförnuft och tillsammans kan vi göra skillnad 🙂

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *