Om tanten

DSC02420

Jag heter Marina Gyllander, och är en lagom klok tant i mina bästa år. På den här bloggen ska jag dela med mig av mina upplevelser, tankar och funderingar kring den lek som kallas livet.

Jag har länge kallat mig tant, dels för att jag uppnått den ålder som de måste ha varit i , de där tanterna jag minns från min barndom, men också för att jag gillar tantens självklara varande, fötterna-på-jorden, skinn på näsan och fullständiga okänslighet för nyckfulla trender.

På senare år verkar tanten ha fått en renässans, särskilt hos unga kvinnor, vilka klär sig i blommiga städrockar, sätter papiljotter i håret och bakar småkakor. Dock kommer denna blogg inte att handla om den typen av tant. Ni kommer troligen inte att se ett enda recept på hembakad kaka eller få ett enda tips på hur man redesignar loppisfynd.

En tant som uppnått verklig tantålder har nämligen redan ägnat en stor del av sitt liv åt hembakat, hemlagat och hemsytt, dock inte för att det var trendigt och hippt utan mer som ett politiskt ställningstagande mot miljöförstöring och kommersialism, eller om tanten har uppnått verklig megatantålder, som en ren ekonomisk nödvändighet.

Nej, den här bloggen kommer att ha mer fokus på luffardelen, att resa lätt packad.

Jag tycker mig nämligen, så här med åren, märka att förmågan att leva tenderar att öka i samma takt som jag gör mig av med det fysiska, mentala och känslomässiga skräp som jag, precis som så många andra, gått omkring och släpat runt på genom livet. Det verkar bli så mycket enklare att leva när man, precis som luffaren gör, reser med lite lättare packning!

Och det mina vänner, DET tycker jag är något som är väl värt att iaktta och filosofera över!

Så välkommen att hänga med tanten på luffen genom livet!

 

 

 

 

Pin It on Pinterest

Share This