Etikettarkiv: Luffen

Jo då, jag är kvar!

IMG_1463
Var är tanten? Är hon fortfarande på luffen? Och hur blir det med fikatipsen?

Frågorna hopar sig här på redaktionen.

Jo då, tanten luffar vidare, så snabbt ger inte en riktig tant upp. Visserligen får man snart säga som Ronja Rövardotter, ”det är en kall sommar vi har”, men som den förutseende tant jag är har jag gjort mig en sväng till mina nordliga hemtrakter och bytt ut sommargarderoben mot en mer höstanpassad, innehållande mamelucker och yllesockor.

När jag ändå var hem omkring passade jag också på att ta min medborgeliga rättighet att rösta i höstens alla tre val, så nu väntar jag bara med spänning på resultatet på söndag. Vi tanter ligger ju rätt fint till i år.

Och så har vi det här med fikatipsen.

I dag vill jag rekommendera Hedberg Bok- och Musikcafé i Visby, ett himla trivsamt ställe.

IMG_1444

På Hedbegrs har jag hängt en hel del den här veckan. Smaskigt fika och skön musik, ett riktigt trivsamt ställe att försjunka i en god bok.

IMG_1443

Böcker att försjunka i har jag hittat gott om här på Almedalsbiblioteket. Har man vistats mer än en halv vecka på en ort bör man skaffa lånekort där. Jag har snart en hel kortlek med lånekort från olika städer 🙂

Almedalsbiblioteket har för övrigt också ett mycket trevlig café med fin utsikt.

IMG_1137

Något som en del verkar missa, men det är en annan historia.

I övrigt kan jag meddela att solen går ner i väster även här på Gotland, och månen har varit full, vilket han verkar ha varit rätt ensam om för övrigt. Partyt har nämligen avtagit här i sommarstaden Visby.

Lugnet har kommit i takt med att turisterna åkt, de enda som nu hörs skräna är diverse  sjöfåglar och t o m de är rätt lugna där de behagfullt guppar runt i vattnet.

IMG_1440

Det var allt för den här gången från er utsända tant i landet, till vi hörs nästa gång säger jag:

Aloha, Namaste, Allt gott

/Tantpåluffen

 

 

 

Helgstädning

IMG_1308.JPG

En riktig tant helgstädar!

Det är inget man ska tro att man slipper bara för att man är på luffen, å nä, så enkelt kommer man inte undan.

I en dams handväska döljer sig allt från läppstift till atlantångare konstaterade en klok man jag en gång mötte.
Jag kan berätta att i en tants bil ryms ändå mer.
Ett mindre bibliotek, ett välfyllt skafferi, en normalstor garderob, skor för alla väder, stickor och garner, panå och färger, ja kort sagt, frisiduller och pruttilutter och sånt där som tanter gillar.
Dessutom får bilen tjäna som sovplats vissa nätter, och vi talar inte om en husbil utan en liten men naggande god Almera.
Ja ni förstår, nog behöver det städas.

Så för att hämta styrka och komma i stämning inför dagens gärning började jag dagen med en promenad vid Högklint.

IMG_1295.JPG

Rasande vackert kan jag tycka och med hemlandskänsla. Nog är det lite av mini Höga Kusten över det hela?

Så till sist, innan jag dyker ner bland skurhinkar och putstrasor har jag en liten ursäkt att framföra.
Det gäller framförandet av halvkvädna visor, vilket vissa av mina läsare anser vara ett oskick.
I gårdagens inlägg nämnde jag LN-dieten, utan att närmare beskriva densamma.
Svensken är dock en nyfiken person, pigg på nya idéer, varför den vetgirige genast googlade företeelsen.
För en gångs skull kunde dock inte det allvetande Google sprida upplysningens ljus över sina famlande sökare.
Slokörade och molokna och med tydlig stringens i tonen vände man sig då till själva källan med ett tydligt krav att nu fick jag verkligen lov att sjunga ut.
Så, jag ber så mycket om ursäkt, böjer mitt huvud i skam, och sjunger visans slut.

LN-dieten är vad vi tanter går efter i vår kosthållning. Det handlar om att få i sig Livets Nödtorft.

-Och hur vet man då vad som ingår i Livets Nödtorft, frågar vän av ordning.
-Hur vet man att man gör RÄTT?

Man känner efter, och konsulterar sin kvinnliga intuition, svårare än så behöver det inte vara för en tant.

Och för den här tanten ingår definitivt tunnbrödmackor med mese och en kopp kaffe i det jag kallar Livets Nödtorft. 🙂

Aloha, Namaste, allt gott!

/ Tantpåluffen

Tjo flöjt – och skam den som ger sig!

IMG_0343

Det går ju inte att åka på luffen när den gamla trotjänaren har en utsliten höftled!

Drivknuten väck sa killen på verkstan, kostar 5000 spänn att fixa och det är inte bilen värd, kör tills den rasar! Bah! Trodde han ja! Som den lantis jag är så är jag uppfödd med att allt går att reparera och man gör det själv, punkt!

Därför skred vi till verket, jag och min far. Ett fint samarbete,där min far ansvarar för det mer fysiska, tekniska kunnandet medan mitt bidrag i helandet är av en mer eterisk karaktär. Medelst böner och besvärjelser har jag upprätthållit den för tillfället mest fördelaktiga andliga kontakten.

Efter sjutton om och nitton men, pannveck av icke oansenligt djup och utropande av ett och annat kraftuttryck så lossnade till sist den gamla drivknuten med ett kraftfullt PLONG!

Att det hände just när jag, med hjälp av en hammare, lade mina helande händer på den trilskande knuten, det ser jag som ett tecken på att allt bilmek bör ske i största samförstånd med högre makter.

Ska genast smida ihop en kraftfull besvärjelseramsa inför morgondagen när vi ska ta itu med den andra höftleden!

Sov så gott önskar eder:

/Tantpåluffen